Portal:Mat och dryck
| PORTAL:MAT OCH DRYCK | |||||
      | |||||
| Introduktion | |||||
|
| |||||
|
Mat kan syfta på vad som helst som levande organismer kan inta för närings eller njutnings skull. Vanligen syftar dock ordet till vad som intas av djur och ospecificerat ofta bara till vad människor äter. Mat är oftast av animaliskt- eller växtursprung, men flera undantag finns; det vanligaste och viktigaste av dessa är vatten. Mat är inte bara fysiologiskt nödvändigt för mänsklig överlevnad utan har också många viktiga sociala och kulturella funktioner. |
Dryck är vätska som är drickbar. Gemensamt för alla drycker är att de har vätska i sig. Drycker kan vara mer eller mindre törstsläckande. Den viktigaste drycken är vatten, som är livsnödvändig för alla levande organismer. En stor del av människans kropp består av vatten som är ett lösningsmedel för många ämnen i kroppen. En vuxen människa bör dricka uppemot två liter vatten dagligen. Så gott som alla andra drycker innehåller vatten. | ||||
| Utvald matartikel | Utvald dryckartikel | ||||
 Medeltidens mat inkluderar mat, matvanor och tillagningsmetoder för olika europeiska kulturer under medeltiden, en period som ungefär sträcker sig från 400-talet till 1500-talet. Under perioden etablerades många nya vanor inom kosthållning och matlagning över hela Europa och många av dessa lade grunden för de moderna europeiska köken. Transport och kommunikation var betydligt långsammare än idag, vilket omöjliggjorde eller fördyrade import av flera typer av mat. De välbärgade kunde emellertid låta sina matvanor påverkas av importerade recept och råvaror, och successivt spred sig främmande kulturers matvanor även till de lägre klasserna. Medeltiden var en period då missväxt och svält var vanligt och klasskillnader upprätthölls ofta brutalt. Under senmedeltiden utfärdades ofta överflödsförordningar, bestämmelser som reglerade i vilken mån varje samhällsklass fick markera sin status, med exempelvis kläder och mat. Sociala och medicinska normer kunde också diktera att den arbetande befolkningens mat skulle vara mindre förfinad än elitens kost. Logiken bakom detta var att grovt arbete krävde grov mat och att detta var en gudagiven ordning. Bröd var det vanligaste livsmedlet i alla samhällklasser. Spannmålen dominerade i form av gröt, välling och pasta. Soppor, grytor och stuvningar var vanliga rätter och ingredienser som användes över hela Europa var mandlar, oftast i form av mandelmjölk, samt vin och vinäger, gärna kombinerat med socker eller honung för dem som hade råd. ► Läs mer |
 Tillagning av te har varierat och fortsätter att variera. I Kina, där te först odlades och dracks, har det skett en historisk utveckling från kokning via vispning till dragning (bryggning – det idag dominerande tillagningssättet i alla länder). Tillagningssättet varierar idag främst efter vilket slags te som tillreds och efter lokala traditioner och vanor. Exempel på varierande faktorer i tillagningen kan vara temperaturen på vattnet, mängden te, tillsatser och om teet har en speciell smak, så som är vanligt hos de svarta teerna. Teblad, färska eller naturligt torkade, användes troligen ursprungligen som en av flera ingredienser i medicinaldrycker. Bladen fick då koka tillsammans med övriga ingredienser. Senare kom te att kokas med färre eller inga tillägg, annat än salt som ansågs förhöja smaken om tillsatt i lagom mängd. Det var då vanligen te som först torkats till tekakor eller tebollar för att bättre klara transporter och förvaring. Dessa kakor och bollar hettades först upp över öppen eld och skars eller bröts sedan ned för att koka en stund. Övergången av tillagningsmetod till dragning, ibland på svenska kallad bryggning, tros av vissa bero antingen på mongolernas maktperiod i Kina under yuandynastin eller enkelheten med dragning gentemot vispning. Vid dragning, som är den idag helt dominerande metoden såväl i Kina som internationellt, slår man hett vatten över tebladen och låter dem sedan dra en stund. ► Läs mer | ||||
| Utvald bild | Utvalt recept | ||||
|
|
Skrabbelucker eller krabbelurer (det finns också andra benämningar) är en maträtt som är en blandning av pannkakor och sockerkaka. Skrabbeluckerna är gjorda av en smet som liknar pannkakssmet men med bakpulver i och de tillagas i plättpanna. När de är klara kan de doppas i socker och eventuellt i kanel. | ||||
| Mat och dryck i världen | Visste du att ... | ||||
|
|
| ||||
| Nyheter | Nyskapade artiklar | ||||
|
23 januari Nigel Slater; 24 augusti tårtspade - Radler - calulu - angolanska köket; 23 augusti Algeriska köket - Östtimorianska köket; 12 mars Traditionell mat;
| ||||
| Vårt bästa | Vidare läsning | ||||
   |
  Mat · Dryck
Fisk · Frukter · Grönsaker · Kryddor · Kött · Mjöl · Pasta · Potatis · Ris · Socker · Ägg | ||||
| Se även | |||||
| Deltagande | |||||
|
Om du vill förbättra artiklar här på Wikipedia om ämnet mat och dryck kan du vara med i projekten; | |||||
| Wikipedias portaler |
Afrika · Akvariefiskar · Amerika · Arkeologi · |